Extramaterial spanska sjukan

                                                Av: Magnus Hedman

Alla medel man prövade var verkningslösa
En titt i backspegeln

Alla medel man prövade var verkningslösa
En titt i backspegeln


För det första saknades botemedlet mot sjukdomen och för det andra var man osäker på hur sjukdomen hade kunnat undvikas. Karantän infördes, och i Japan införde man munskydd. På flera håll övervägde myndigheterna att stänga skolorna. Men att det på flera håll fanns det de som avstod från detta med motiveringen: “Det är inte sannolikt att barn blir mer smittade i skolan än i trånga lägenheter”. ”Att skolan kunde förse dem med mat för att motverka malnutrition”. Samt ”att skolbarn inte skulle kunna göra tjänst som viktiga budbärare av information hem till sina föräldrar”. Detta gällde inte minst i USA, där all information utformades på engelska, men för en stor del av den nyinflyttade befolkningen som inte talade engelska fick man översätta informationen.

Ett stort antal medikamenter provades i behandlingen av spanska sjukan. Alla var verkningslösa. I efterhand kan en överdriven användning av aspirin och kenin ha lett till förgiftning för patienterna. Det prövades även andra läkemedel som kvicksilver. Intressant nog hade en läkare noterat ett fall där gruvarbetare i kvicksilvergruvor hade klarat sig bättre än andra och att de patienter som led av syfilis fick droger som alkohol och tobak. Arkitektstudenten CL Corbusier hade i en våg av spanska sjukan i Paris stängt in sig på sitt hotellrum och med ett stort förråd av cigarrer och cognac och överlevt.


Forskningen om spanska sjukan var intensiv och inte sällan använde forskarna sig av försöksdjur i sina experiment. Kanske den mest berömde ryske forskaren Dujarril. Han gjorde ett försök att visa att smittan var ett virus och inte en bakterie. Genom att han filtrerade blod från sjuka patienter och sprutade sedan det in i sig själv. Han insjuknade i influensa, men överlevde. Efter ett tag tog han även slem från sjuka patienter och penslade slem från sjuka patienter som han sedan penslade sitt eget svalg med. När Dujarril märkte att han inte insjuknade drog han slutsatsen att sjukdomen spreds av någonting mycket litet, och att när man väl en gång hade haft sjukdomen var man immun mot den. Det som är intressant i sammanhanget är att influensa inte sprids via blod utan via luft så det troliga är att han smittades av sina egna patienter, men de slutsatser han drog var trots allt riktiga.


Många som drabbades av spanska sjukan fick komplikationer och det mest påtagliga var att de drabbade fick psykiatriska följder. De som insjuknat i sjukdomen drabbades av ångest, trötthet och melankoli. I en undersökning i Norge åren 1872-1929 visade från 1919 framåt ökade antalet intagningar av patienter på norska mentalsjukhus sexfaldigt. Många av de intagna patienterna drabbades av kronisk trötthet. I Tanzania drabbades många av invånarna i byarna av extrem trötthet och en del av dessa patienter sades ha fått “encephalitis lethargica”, vilket innebär att man plötsligt kan somna in mitt under arbetet. Många utvecklade även parkinsonliknande tillstånd medan andra fick demens. Intressant nog vaknade flera av dessa patienter upp ur denna demens som de fått för 5-10 år efter det att de hade insjuknat. Man pratade om post influensa reversibel schizofreni, och likheterna med dagens narkolepsi är onekligen ganska slående.


Sjukdomens följder och konsekvenser
Sjukdomen kommer till Sverige


Men även vi här hemma i Sverige fick vår beskärda del av det som hände ute i Europa. Sjukdomen anlände hit sommaren 1918 och släppte inte sitt grepp om svenskarna förrän 1920.

Över 50 miljoner människor dog i spanska sjukan i hela världen.
Således var det flera människoliv som släcktes i denna fruktade epidemi än under alla sammanlagda strider under första världskriget. Detta var en sjukdom som drabbade människor över hela världen.


Frågor på spanska sjukan
Frågor och svar


Hur började spanska sjukan?


Den upptäcktes 1917 i USA och amerikanska soldater tog sjukdomen med sig till Europa. Spanska sjukan ofta kallad ”spanskan” var en ovanligt svår och dödlig form av influensa som förgrenade sig och spreds över hela världen i slutet av första världskriget. När man pratar om influensa är det oftast en sjukdom som vanligen drabbar gamla och svaga personer, men den här sjukdomen angrep och dödade unga friska människor.

Varför dog så många unga människor i spanskan?


Jag ser två möjliga anledningar, den första är de stora militära förflyttningarna som skedde i Europa och i den övriga världen. Det är den största anledningen till det enormt stora antal offer som sjukdomen skördade. Den andra anledningen är att sjukdomen släckte så många människoliv på personer som var i 20-40 år, vilket är en åldersgrupp som annars klarar sig bra när det gäller vanlig influensa.


Varför var spanska sjukan så allvarlig?


Det är en bra fråga. Spanska sjukan drabbade främst unga och friska människor och bidrog till att så många människor runt om i världen dog av sjukdomen. En annan stor faktor var bristen på läkemedel och vaccin. I Sverige, drabbades Norrland extra hårt, delvis på grund av bristande kommunikation, men även beroende på bristande sjukvårdsresurser.


Hur drabbades vi i Sverige av spanska sjukan?


Då den svenska epidemin kulminerade under oktober och november 1918 hade det månadsvisa dödstalet stigit från det normala på ungefär 15 per 1000 invånare till 35 per 1000 invånare. Spanska sjukan dödade i ungefär 2 procent av de diagnostiserade fallen i Sverige


Varför var Spanska sjukan så förödande?


Spanska sjukan är en av de många influensaepidemier som då och då knackar på och hemsöker världen. Det mest ohyggliga med spanska sjukan var att dess influensavirus slog följe med en aggressiv bakterie. Viruset öppnade dörren för streptokocker och följden blev ofta en lunginflammation som ledde till döden.


Angrep spanska sjukan immunförsvaret?


Ja, nu vet forskarna att viruset orsakar att värdedjurets immunförsvar blir så kraftigt aktiverat att kroppens eget immunförsvar blir farligt för de egna cellerna. Detta skulle kunna förklara varför så många unga individer med bra immunförsvar drabbades och dog.

Avslutande ord:


Du har just läst min senaste artikel i serien medicinsk vetenskap. Jag hoppas att du har tyckt att den var minst lika spännande och intressant som jag tyckte att den var att skriva. Men vem kan i rimlighetens namn vara intresserad av att läsa om någonting så fasansfullt som spanska sjukan? Utan tvivel var det en av de mörkaste händelser i mänsklighetens historia som jag har skildrat efter bästa förmåga. Huruvida jag har gjort ett bra arbete eller ej lämnar jag med varm hand åt dig att avgöra.


Jag kan inte påstå att det direkt är speciellt kul att skriva om olyckor och elände, men ur medicinhistorisk synvinkel är det viktigt att även skriva om sådana saker som är mindre trevliga. Vår tids värsta pandemi, coronapandemin, är spanska sjukans motsvarighet, och den som finner glädje i det kan jämföra de båda pandemierna med varandra för att se vilken av de två som var värst i frågan om förlust i människoliv.


Varför skriver jag om sjukdomar och hur kan jag tro att någon kan vara intresserad av detta? Hm, låt mig uttrycka det så här: Detta ämne är på intet sätt rofyllt eller ens lustigt, men i egenskap av textförfattare vill jag förklara vad som inträffade, åtminstone försöka. Spanska sjukan var en pandemi som i runt tal skördade 50 miljoner människor över jorden. Hoppas verkligen inte att pandemin som rasar i världen idag inte är lika hmm… besvärlig.


Varför skriver jag om så hemska händelser?


Det finns två svar på den frågan. Det ena lyder: jag vill skildra historiska händelser just för att jag fascineras av dessa, inte i avsikt att avskräcka utan för att informera. Det andra svaret lyder. Om jag inte haft intresse för medicinhistoria hade sjukdomarna heller aldrig med säkerhet blivit skildra det, åtminstone inte på det här sättet.