Christopher Lundgrens webbsida

Att lyssna via webben eller ladda ner musik istället för att köpa eller låna

Tjänster för laglig nedladdning eller lån av musik - utan kostnader

Nya och gamla musiktjänster via Uppsala stadsbibliotek

På Uppsala kommuns hemsida har Uppsala stadsbibliotek en egen sida med olika tjänster och kataloger över media som går att låna. Omkring 2005 upptäckte jag två musiktjänster, dels Musikwebb.se där man lånade musik under begränsad tid, främst populärmusik, dels en intressant nedladdningstjänst där man helt gratis och lagligt kunde ladda ner klassisk musik i form av MP3-filer som man dessutom fick behålla och kunde kopiera och flytta mellan olika enheter som MP3-spelare och mobiltelefoner. Medan jag enbart använde Musikwebb.se några gånger under denna tid använde jag den interna nedladdningstjänsten betydligt oftare.

Genom samma katalog som man söker efter material att låna hem eller för reservationer kunde man tidigare även söka efter ljudfiler, främst MP3-filer med klassisk musik. Dock behövde man ha ett lånekort från biblioteket med en PIN-kod som man använde för att kunna ladda ner filerna. Att man fick behålla filerna var väldigt betydelsefullt för mig då jag kunde samla ihop en hel del musik som tilltalade mig. Eftersom jag sällan köpte CD-skivor därför att jag tyckte det kostade för mycket pengar var det här sättet verkligen en gruva för mig.
Sedan tog jag en paus från att ladda ner klassisk musik så när jag några år senare fick för mig att ladda ner musik igen från tjänsten var den borttagen. Det fanns inga länkar och när man öppnade katalogen och sökte manuellt hittades inga ljudfiler. Det var lite tråkigt när jag upptäckte det men å andra sidan hade jag börjat hitta andra sätt att få tag i klassisk musik på.

Musikwebb.se, som fortfarande är en aktiv tjänst, abonneras av de flesta stora svenska biblioteken vilket innebär att om man har ett lånekort så kan man med hjälp av lånekortets serienummer låna musik, främst populärmusik men även några album med klassisk musik. Dock kan man bara lyssna på musikfilerna under en begränsad tid och man får låna max trettio titlar per månad. Innan man lånar musiken får man givetvis provlyssna på den vilket är bra så man inte lånar fel musikspår i onödan. Genom att söka efter artist, album, kompositör eller genrer blir sökresultatet också bättre.
Man får behålla ljudfilen i allt från en dag till en hel vecka beroende på skivbolagens krav, godkännande och upphovsrätt. När lånetiden har gått ut blir ljudfilen/filerna obrukbara och går inte längre att öppna. Ett speciellt skydd på dessa filer gör också att man inte kan kopiera dem. verken före eller efter att lånetiden är slut.

Andra sätt att få tag i musik

En väldigt bra musiktjänst som jag använder väldigt ofta är Youtube, en webbsida som innehåller mängder av videoklipp, såväl TV-program, filmer och musik, sådant som Youtube-användare lägger upp. För min del är det oftast musiken jag söker efter och oavsett vilken genre jag söker efter finns mängder med klipp. Om jag söker på Elvis Presley eller Antonio Vivaldi spelar ingen roll, det är en hel djungel med musikklipp.
Årsskiftet 2006, 2007 fick jag reda på denna tjänst genom en arbetskamrat så detta var ett nytt sätt för mig att lyssna på musik, helt gratis och utan att ladda ner. Redan från början var det främst klassisk musik jag sökte efter och jag gör det än idag. Omkring 2009 fick jag reda på att man både kunde ladda ner videoklippen och konvertera dem till MP3-filer så jag började ladda ner mer musik på det sättet och få en hel del musik på min dator.

Det nyaste sättet för mig att hitta musik på är via Spotify där man får lyssna fritt på låtar och hela album. Till en början var man antingen tvungen att skaffa en Premium-version eller få en inbjudan till tjänsten

Hur man samplar in ljud från olika musiktjänster och sparar som ljudfiler

Jag vet ett sätt för att få behålla ljudfilerna från en speciell tjänst fast man rent teoretiskt inte får eller kan göra det. Om man har operativsystemet Windows XP eller senare samt ett ljudkort med fungerande ljudenhet med funktionen ljudingång/stereo- eller mono mix eller wave-ingång så kan man sampla in ljudet från de lånade ljudfilerna. För att sampla in en sådan ljudfil ska man först till att inställningarna för inspelningsenheten är på wave-ingång eller motsvarande och sedan öppna ett inspelningsprogram. Därefter förbereder man den eller de filer man vill sampla från. Därefter startar man inspelningen för att i nästa ögonblick starta uppspelningsprogrammet för de ljudfiler man valt.
Jag förstår att personerna bakom ovannämnda tjänster inte blir glada när folk sysslar med sådana metoder för att behålla musiken. Om företagen med dessa tjänster redan har en idé om hur man kan stoppa sampling vet jag inte för närvarande men för företagens bästa skulle det vara bra med ett skydd. Personligen är jag glad över att det inte finns sådana skydd än så länge för nu kan jag ju spara den musik jag vill ha utan att bränna eller kopiera CD-skivor. Musikwebb har jag dock aldrig samplat från men däremot från en del andra tjänster. Vissa MIDI-sekvenser, i synnerhet de första av mina egna kompositioner, har jag också samplat men då har jag inte heller gjort något brott som att bryta mot upphovsrättslagen eftersom jag själv är upphovsman till MIDI-sekvenserna.

En sak som jag däremot gjorde mycket som yngre var att om jag hade lånat en kanonbra CD-skiva så lagrade jag vissa spår eller hela CD-skivan i datorn förutsatt att materialet endast användes för eget bruk och inte brännas ner till andra CD-skivor. Att lagra CD-ljudspår på datorn är också olagligt vad jag vet och jag har skärpt mig. Eftersom jag nästan aldrig lånar CD-skivor från biblioteket längre och istället lyssnar på musik via olika tjänster så kan jag av den anledningen inte kopiera från CD-skivor längre.

Varför lyssna via diverse musiktjänster istället för att låna eller köpa CD-skivor

När mitt intresse för klassisk musik ökade omkring 2004 lånade jag flitigt musik på Uppsala stadsbibliotek. Att jag inte lånar musik därifrån särskilt ofta numer beror på flera saker. Till en början handlade det mest om att jag under en period hade varit sen med att lämna tillbaka de CD-skivor jag hade lånat. Ibland gjorde jag naturligtvis fel därför att jag var sen med att lämna tillbaka CD-skivorna trots att jag egentligen borde ha haft koll. Vissa gånger var det bibliotekets fel som gav dålig information om jag faktiskt inte själv visste vilket datum CD-skivorna skulle vara tillbakalämnade. Ibland fick jag dessutom betala små extraavgifter för dessa misstag, oftast mellan tio och tjugo kronor per tillfälle men det var ändå onödiga pengar. Fler tankar och funderingar kring biblioteket finns i avsnittet "Min relation till Uppsala stadsbibliotek".
En annan sak som var den definitiva anledningen till att jag slutligen gav upp den fysiska CD-skivan var att flera nya musiktjänster började locka mig till att använda dem istället. Dessutom finns andra småsaker som har bidragit till mitt val. För det första har jag flera CD-skivor som jag knappt har hunnit lyssnat på då jag till en början ville få mer tid åt detta. För det andra kidnappade CD-enheten i min stereo en av de fyrtio CD-skivor som ingår i min Vivaldi-box som jag lyckligtvis nog köpte för flera år sedan. Verken jag eller någon i min närhet lyckades få ur CD-skivan från CD-enheten så om stereon i överhuvudtaget finns kvar måste man skriva isär CD-enheten för att få loss CD-skivan.

Varför sluta låna böcker och CD-skivor på stadsbiblioteket bara för småsaker? Jag har inte slutat helt och hållet med att låna material, vill bara ta en paus. Småsaker brukar bli något större för min del på grund av störningar som jag är född med. Dessutom är jag långsynt vad gäller bemötande, händelser med mera. Dessutom har jag en speciell relation till biblioteket eftersom jag praktiserade där i slutet av marsmånad sista läsåret på Fyrisskolan, vilket är flera år sedan. Relationen med personal på stadsbiblioteket påverkade därmed mitt val samt att en av mina CD-skivor fastnade i CD-enheten.